Vi blev mötta vid marinan av skeppare o styrman sen lördag kväll efter en lång resa från Grundsund. Värdparets doggypack passade fint till drinken och sen var det kojdags.
Efter lite proviantering och kabeldragning för ”ny” AIS-antenn gick vi till St Anne för samkväm med delar av gamla besättningen.

Tidig måndag morgon satte vi fulla segel mot St Lucia där vi firade stort för delar av besättningen passade på att fylla år. Fantastiska ribs och en och annan rumpunch gick lätt ner efter den första riktiga seglingen i hastigheter upp till 9 knop.

Pigga(?) och glada seglade vi dagen efter vidare Joseph o co Cumberland på St Vincent. Vi fick ta ett par rev när vinden friskade och krängningen blev lite obekväm, men fort gick det. Båtens egenskaper överraskade oss, som är vana vid äldre långkölade båtar, på ett positivt sätt.

Återigen uppe med tuppen inköptes en tuna som fileades och avnjöts till middag på kvällen när vi kom fram till Admiralty bay på Bequia. Lite motormek hanns också med eftersom det läckte ut lite kylvatten. Vi seglade med 2 rev även denna dag.

Ifrån Bequia till Tobago Cays gick vår resa som en dans. Vi fick ett fint bojläge och stannade där i 2 nätter. Nu kändes det verkligen att vi var i Karibien. Tiden fördrevs med bad och lobstermiddag. Lite båtjobb blev det även här då fästena till badstegen hade lossnat.

Väderrapporten visade att det skulle blåsa mer ett par dar så vi vände stäven mot Bequia igen. På lördagskvällen gjorde vi en barrunda där vi fick igång lite dans tillsammans med några locals.
Söndagen användes till en bilutflykt med besök på ett lokalt hak där stämningen var lika hög som en del av kunderna.

I mycket vind gick vi med små segel till Cumberland på måndag förmiddag.
Vi drack Karibiens, i allafall St Vincents, i allafall Cumberlands bästa mojito med fiskkakor till och mådde bra. Klassificeringen gjorde vi tillsammans med Rastamannen med stråhatten efter lite diskussion.

Vidare till Sofrie där vi trivdes mycket bra på ett par olika ”hål i väggen”. Underligt nog så blir det inte många sena kvällar här i Karibien. Undra vad det kan bero på ? Kanske det beror mycket båtjobb för här fick vi reparera seglet där en nit mellan ett lattfäste och seglet hade släppt. Skämt åsido en del känner nog av den aktningsvärda åldern de uppnått.

Rodney Bay blev nästa stopp där vi ankrade, klarerade ut och in på samma gång, fick bensinstopp på jollen, blev bogserade och allt löste sig när vi hamnade på en lokal som en kubansk taxichaufför tog oss till. Glada i hågen tog vi en barrunda för att bli av med våra sista ECdollar utan att lyckas. Natten blev en ankarvaktsnatt som inte gav mycket sömn till någon.

Fortfarande i mycket vind seglade vi på torsdagen till Le Marine med mycket lite segel i stark vind och hög sjö. Det kändes skönt med en angörare efter en tuff passage. De sista dagarna städade vi slappade i marinan.
Ingemar, Lisbeth, Olle, B-L, Anki och Sven.

Skickat från min iPad